För all överskådlig framtid

Det framgår av förarbeten till lagen (prop. 2007/08:136 s. 88 och s. 103) att det inte krävs absolut kunskap om att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Det räcker med att det med största sannolikhet framgår att nedsättningen av arbetsförmågan är bestående. Tanken bakom bestämmelsen i 33 kap. 17 § socialförsäkringsbalken är att FK ska göra en förnyad uppföljning minst vart tredje år för dem som fått sjukersättning tills vidare enligt de regler som gäller från och med juli 2008 måste vara att det trots viss osäkerhet om varaktigheten ska finnas en möjlighet att få sjukersättning.

Det finns inte varken i lagtext eller i motiv stöd för att ställa upp krav på att nedsättningen ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern (Se Högsta förvaltningsdomstolens domar den 19 oktober 2011 i mål nr 4686-10 och 242-11).

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering ska bedömas om det är möjligt att förbättra arbetsförmågan med arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Rehabiliteringsåtgärder behöver dock inte rent faktiskt ha vidtagits

Det framgår av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 19 oktober 2011 att varken lagtext eller förarbeten ställer något krav på att arbetslivsinriktade åtgärder ska ha vidtagits. Det räcker med att sådana bedöms utsiktslösa för att kravet på en stadigvarande nedsättning ska vara uppfylld. Det föreligger därmed skäl att ändra Försäkringskassans inställning i denna del.

Om behandlande läkare anser att rehabiliteringsmöjligheter är uttömda får det anses åligga Försäkringskassan att visa att det fortfarande finns möjligheter att genom rehabilitering återfå någon arbetsförmåga.