Välj en sida

Ofta är medicinska underlag dåligt formulerade. Om Försäkringskassan tagit beslut med dessa som grund finns en utredningsskyldighet som inte alltid fullgörs. Om läkaren skriver ett nytt intyg/utlåtande efter att beslut fattats svara Försäkringskassan med att ”Det underlaget fanns inte vid tidpunkten för beslut och har därmed mindre eller inget värde”.

Om du anser att intyget/utlåtandet är för dåligt kan du visa läkaren Försäkringskassans motivering till avslag och be om ”Komplettering/ förtydligande till föregående intyg/utlåtande”. De ska då skrivas i ”brevform”.

Jag fick igår ett utmärkt sådant som kan vara till kännedom;

Komplettering/förtydligande den 6 april 2020 till tidigare underlag, dr NN

Patientens arbetsförmåga är nedsatt oavsett arbete, vilket innebär att arbets- förmågan inte kan prövas mot normalt förekommande arbete. Det gäller patientens arbetsförmåga sedan 7 juli 2019. Sedan februari 2020 har han haft en arbetsförmåga på

25 % av heltid, då han endast har klarat av mycket lätta anpassade arbetsuppgifter.

Han lider av ett utmattningssyndrom, har nedsatt kognitiv funktion, nedsatt koncentrations-

förmåga och minnessvårigheter. Han har nedsatt initiativförmåga och nedsatt förmåga att organisera och planera. Funktionsnivån är markant nedsatt vilket gör att han har svårt att klara sin vardag.

Patientens aktivitetsbegränsningar;

Han har svårt att upprätthålla fokus/koncentration i mer än några minuter. Han har svårt att följa med i ett enklare samtal. Han har svårt att följa med i t ex en serie eller enklare film pga att han har svårt att hänga med och behöver se om filmen för att förstå den. Han har svårt att hänga med i en text och kan läsa om en sida flera gånger. Han har svårt att ta in information och svårt att komma ihåg information. Han har svårt att ta tag i uppgifter, t ex enklare vardagsuppgifter som normalt inte kräver någon ansträngning så som enklare städning eller matlagning. Svårt att slutföra uppgifter. Han har låga energinivåer trots adekvat vila/sömn, vilket leder till en ökad uttröttbarhet. Mindre uppgifter som normalt inte kräver någon energi eller ansträngning tar all hans energi. Det kan t ex vara ett samtal med en kollega eller liknande. Efter en arbetsdag med anpassade arbetsuppgifter behöver han oftast sova. Han har hög känslighet för stress och krav och kan då inte fokusera och göra något som kräver mindre koncentrationsförmåga. Kan endast göra en uppgift i taget och i sin egen takt. Är ljudkänslig, behöver sitta i ett eget rum för att ha någon koncentrationsförmåga överhuvud-

taget.

Patienten jobbar aktuellt 25 % av heltid, dvs 2 timmar per dag. Han har mycket anpassade arbetsuppgifter. Han sitter ensam i ett tyst rum där han får göra de arbetsuppgifter han klarar av i sin egen takt. Har under två timmars arbete idag suttit med att skriva ett mejl som varit svårt att slutföra. Han har haft anpassade arbetsuppgifter på 25 % heltid från 20 februari 2020.

Objektiva fynd under dagens besök;

  • Extremt trött och tagen
  • Ger ett energilöst intryck
  • Nedsatt stämningsläge
  • Nedsatt taltempo
  • Kan hålla röd tråd
  • Neutral ångestnivå
  • Nedsatt psykomotorik

Prognos;

Initialt har man förmodat att patienten skulle må bättre inom ett år. Detta är alltid en uppskattning och kan aldrig i förhand säkerhetsställas. Vid utmattningssyndrom uppvisar majoriteten av patienter samsjuklighet med depression och ångest. Dessa symtom går tillbaka när patienten får behandling, för att vanligtvis försvinna helt efter 6-18 månader. Men rehabiliteringsfasen kan vara under månader till år i de allvarligaste fallen. Forskningen har visat att vid allvarlig UMS kvarstår symtomen på utmattningssyndrom hos en tredjedel efter

18 månader, trots behandling. Kognitiv nedsättning och överkänslighet för stress är andra symtom som kan kvarstå länge, dvs flera år. Det förlopp patienten gått igenom är således ett relativt normalt förlopp och det kommer att ta tid för honom att successivt komma tillbaka till en arbetsförmåga med adekvata insatser genom vården, men det kommer att ta månader till år.

Planering;

Idag kontaktas psykolog för bedömning av fortsatt behandling, rehabiliteringskoordinator för vidare planering av återgång till arbete och kontakt med arbetsgivare samt tid sätts upp till arbetsterapeut för vardagsrevidering och eventuellt vidare behandlingsinsatser. Uppföljning av läkare om några veckor.