När en person har varit sjukskriven under en längre tid och det finns osäkerhet kring arbetsförmågan kan Försäkringskassan besluta om en aktivitetsförmågeutredning (AFU).
En AFU är ett omfattande medicinskt beslutsunderlag vars syfte är att ge en så objektiv och heltäckande bild som möjligt av hur sjukdomen påverkar patientens funktions och aktivitetsförmåga.
Det är viktigt att känna till att en AFU inte har som uppgift att bedöma arbetsförmågan i procent. Utredningens syfte är i stället att observera och beskriva hur personen fungerar under olika undersökningar och tester, vilka begränsningar som finns och hur dessa påverkar förmågan att utföra olika aktiviteter. Det är sedan Försäkringskassan som, tillsammans med övriga medicinska underlag, gör bedömningen av arbetsförmågan.
Under utredningen träffar den försäkrade flera olika professioner som tillsammans gör en samlad medicinsk bedömning.
Arbetsterapeuten bedömer förmågan att planera, genomföra och klara vardagliga aktiviteter samt praktiska moment.
Fysioterapeuten undersöker bland annat rörlighet, styrka, uthållighet, balans och hur kroppen påverkas av belastning.
Psykologen bedömer kognitiva funktioner såsom koncentration, uppmärksamhet, minne, inlärning, problemlösning och andra psykiska funktioner som har betydelse för arbetsförmågan.
Läkaren ansvarar för den medicinska helhetsbedömningen och sammanställer utredningen utifrån samtliga professioners bedömningar.
Objektiva undersökningsfynd – AFU:s stora styrka
Det som gör en AFU särskilt betydelsefull är att den bygger på objektiva undersökningsfynd. Professionerna beskriver inte enbart vad den försäkrade själv berättar, utan också vad de faktiskt observerar under undersökningar och tester.
Det kan exempelvis handla om nedsatt balans, begränsad rörlighet, smärtpåverkan, svårigheter att genomföra olika moment, koncentrationssvårigheter, minnespåverkan, långsamhet, bristande uthållighet eller ett tydligt behov av återhämtning. Dessa observationer dokumenteras av legitimerad vårdpersonal och får därför ofta ett högt medicinskt bevisvärde.
Ju fler objektiva undersökningsfynd som styrker de besvär den försäkrade beskriver, desto starkare blir det medicinska underlaget. AFU:n kan därför få stor betydelse både vid bedömningen av rätten till sjukpenning och som ett viktigt underlag när den behandlande läkaren senare skriver ett läkarutlåtande inför en ansökan om sjukersättning.
AFU kan även initieras av vården
Det är också värt att känna till att en aktivitetsförmågeutredning inte enbart kan initieras av Försäkringskassan. Många vårdcentraler och behandlande läkare har fortfarande möjlighet att beställa en AFU när de bedömer att det finns behov av en fördjupad utredning av patientens funktions och aktivitetsförmåga.
En sådan utredning kan ge behandlande läkare ett betydligt bättre medicinskt underlag inför fortsatt sjukskrivning eller vid utfärdande av ett läkarutlåtande inför en ansökan om sjukersättning.
Ett viktigt underlag – men inte ett beslut
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att en AFU inte avgör rätten till ersättning. Utredningen är ett medicinskt underlag bland flera. Försäkringskassan ska därefter göra en samlad bedömning utifrån AFU:n, övriga medicinska underlag och bestämmelserna i socialförsäkringslagstiftningen.
En väl genomförd AFU kan därför bli ett av de mest betydelsefulla medicinska underlagen i ett sjukersättningsärende. Eftersom utredningen bygger på professionernas egna observationer och objektiva undersökningsfynd ger den ofta en mer nyanserad och tillförlitlig bild av personens faktiska funktions och aktivitetsförmåga.
Just dessa objektiva undersökningsfynd kan i många fall få stor betydelse för både Försäkringskassans bedömning och den behandlande läkarens fortsatta medicinska ställningstaganden.